För ett tag sedan nämnde jag ju boken Modemanifestet och att jag var lite sugen på att skärpa till mig när det gäller klädköpandet, och -användandet.
Man skulle kunna säga att jag i alla fall har börjat. För jag gick ner i källaren och rotade rätt på pappas jeansjacka, som jag gjorde om till väst nån gång på 80-talet. Jag hade först tänkt ha den under en jeansskjorta och få nån sorts dubbelkragseffekt som jag tänkte kunde vara nåt. Men det blev bara bylsigt och fult, så jag ändrade mig till spetsundertröja. Kanske inte alldeles min stil, men man måste ju testa för att få veta. (Det står i Boken.) Det blev bättre med väst + poncho.
Jag har inte heller köpt (nästan) några kläder, fast jag haft chansen. Jo, jag har ett par byxor liggande i en påse, som väntar på att jag ska bestämma mig. De här. Inte är de dyra och fina heller, utan billiga, tunna i kvaliteten och säkert tveksamt producerade. Låter som retur.
3 kommentarer:
Smakar som bakar ;) Jag gillar byxorna skarpt just för att de är så tunna...
För övrigt är manifestet bra. Försöker själv oxå gräva djupare i garderoben och lämnar många plagg retur eller låter bli att köpa...
Ja, tunna och snygga. Men jag tycker att de känns nästan trådslitna redan, fast de är nya. Att de kommer att ta slut fort alltså. Men blandningen med andra fibrer än ylle kanske gör att de håller. Jag får se i helgen om det blir en retur eller inte.
Skicka en kommentar